Det började med Hjelmareds ungdomsgård
EFS kretsförening i Västergötland och Bohuslän hade länge letat efter en lämplig byggnad som skulle passa till läger och kurser. Alingsåspredikanten Zackarias Johannissons fru Karin fick en dag höra av fru Hultstrand på Hjälmared att hon tänkte sälja gården. Detta berättades då vidare för predikant Johan Z Johannesson och för distriktsföreståndare Oskar Wallin.
I februari 1951 hade styrelsen, predikanterna och ungdomsavdelningens styrelse ett gemensamt möte. Hjälmared diskuterades som ett förslag till ungdomsgård. Alla var inte positiva, men så pass många att Oskar Wallin fick i uppdrag att fortsätta förhandla om köp. Resultatet blev att Hjälmared såldes till Västergötlands Evangeliska Lutherska Kretsförenings Ungdomsavdelning för 100.000 kr.
Hans Hallebo i Öra berättar:
”Kretsföreningen förvaltade en fond på omkring 10 000 kr som egentligen hörde till Ungdomsavdelningen. När köpet var beslutat och skulle skrivas fick jag order att säga upp pengarna, som stod på Falköpings Sparbank. Jag cyklade till Falköping och tog ut pengarna. Det var mycket på den tiden. Kommer pengarna bort får jag en livslång skuld till Ungdomsavdelningen. Jag fäste ihop fickan med en säkerhetsnål för att förhindra plånboken att glida ut.”
Jag cyklade till Falköping och tog ut pengarna. … Jag fäste ihop fickan med en säkerhetsnål för att förhindra plånboken att glida ut.Hans Hallebo i Öra
Projektet bars av en stor entusiasm. I närvaro av ”en tusenhövdad skara” kunde Hjelmareds ungdomsgård invigas midsommardagen 1951.
Hjälmareds folkhögskola startar
Tanken på en folkhögskola i Västergötland hade funnits bland EFS:arna sedan 1930-talets slut men andra världskriget kom emellan. Strax före sin bortgång 1984 berättade visionären Oskar Wallin att han redan 1951 vid inköpet av ungdomsgården bars av en stark tanke om Hjälmared som en framtida folkhögskola – ”men var sak måste få ha sin tid”.
1957 var tiden inne! Bildningskonsulenten i Alingsås frågade vid ett tillfälle i maj EFS distriktsstudieledare Artur Alfredsson om han trodde att det var möjligt att få hyra Hjälmared vintertid för folkhögskolekurser. Nu var tanken väckt. Oskar Wallin skriver i sina memoarer: ”Kunde det vara möjligt att vi själva startade en folkhögskola på Hjälmared?” Förslaget togs upp på Kretsföreningens årsmöte den 1 juni. Det kom helt överraskande för deltagarna. Men det fick ett positivt mottagande och efter en stunds diskussion uttalade mötet sig för projektet. En femmannakommitté utsågs att bereda ärendet inför Ungdomsavdelningens årsmöte vid midsommar om tre veckor.
Kunde det vara möjligt att vi själva startade en folkhögskola på Hjälmared?Oskar Wallin i sina memoarer
Kommittén försäkrade sig om bidrag från landstingen, arvsfonden, Alingsås kommun med flera, om behöriga lärare och rektor, om plats i Skolöverstyrelsens statsbidragskö. Efter en livlig diskussion med främst kritik för den snabba handläggningen beslöt mötet att Hjälmared skulle få upplåtas för folkhögskoleverksamhet. Redan den 29 juni beslöt EFS:arna och Ungdomsavdelningen enhälligt att bilda Hjälmareds folkhögskoleförening.
Oskar Wallin blev dess ordförande. Valborg Järner kallades till rektor, Greta o Allan Benjaminsson till husmor och husfar. En insamling av penningar och gåvor in natura organiserades. Tiden var kort, flera lokaler måste ändras och utrustas. Genom annonser informerades om den nya folkhögskolan och uppmanades intresserade ungdomar att anmäla sig. När läsåret började den 22 oktober var alla internatplatser upptagna. Dessutom bodde några hemma i Alingsås. En av eleverna var från Kiruna. En journalist frågade honom om han varit söderut tidigare. – Jo, jag har varit i Boden, svarade han.
Totalt började 36 studerande!
Innan det blev folkhögskola – Hjälmareds tidiga historia Om Hjälmared
