Innan det blev folkhögskola

Alingsåstrakten har aldrig haft så stora egendomar som andra delar av Västergötland. Den största gården i trakten var Hjälmared för lite mer än 100 år sedan.

1400-talet

Hjälmared har en lång historia. Redan på 1400- talet fanns Hjälmared upptaget som ett torp. Namnet kommer av mansnamnet Hiälme och ändelsen red eller ryd som betyder röjning. På 1480-90-talet fanns olika stavningar på gårdsnamnet t. ex. Hielmäryd, Hielmered och Hiälmeridh, men sedan blev namnet Hjälmared.

1500-talet

När det ursprungliga torpet förvandlades till en större gård är inte känt men i slutet av 1500-talet var Hjälmared redan ett gods som ägdes av kronan. Snart förlänades emellertid Hjälmared till adliga personer och 1568 ägdes gården av Brynte Börjesson och sedan av sonen Bengt Bryntesson.

1600-talet

På 1600-talet ägdes gården åter av kronan och den blev kungsgård där kungen med följe kunde få utspisning både för manskap och djur när han var ute och reste. På midsommarafton 1612 brändes Hjälmared ner av danskarna och även 14 gårdar i trakten. I Västergötland brändes 3000 gårdar och slott ner. Det var krig mellan Sverige och Danmark och danskarna hade tagit Älvsborgs fästning och var på väg in i Sverige. Gustav II Adolf skyndade mot Västergötland för att undsätta de trupper som dragit sig tillbaka mot Alingsås från Lödöse. Gustav II Adolf valde att dra tillbaka trupperna till Mariestad förföljd av danskarna. Danskarna blev emellertid snart tvungna att dra tillbaka sina trupper på grund av sjukdom bland soldaterna, brist på ersättningsmaterial och eventuellt början till myteri. De förföljdes av svenskarna och den 29 juni var Gustav II Adolf åter i Alingsås. Enligt sägnen har han då övernattat i den flygel som bär årtalet 1626. Den hade ej bränts av danskarna och kan alltså vara äldre än årtalet anger. En annan version säger att även denna flygel skadades, men reparerades och stod färdig 1626.

En annan sägen berättar att danskarna fick så bråttom att lämna Alingsåsområdet att de inte fick med sig sin krigskassa som de grävt ner vid torpet Forsen. Gården donerades 1625 till amiral Carl Carlsson- Gyllenhielm som var halvbror till kungen. Hjälmared tillhörde troligen inte kungen personligen utan kronan. De äldsta handlingarna i Hjälmareds gårdsarkiv är daterade till 29 jan 1640. Det är ” en syneförrättning angående rågången mellan Hjälmared och Skämningared” Ett stort antal protokoll, köpebrev och protokoll rörande egendomen från 1640 till slutet av 1800-talet förvaras nu i original på landsarkivet i Göteborg. Hjälmared bytte ägare några gånger innan Karl XI kom till makten. I samband med den så kallade reduktionen som han genomförde drogs Hjälmared in till kronan 1695.Men det dröjde inte länge innan Hjälmared var i privat ägo igen.

1700-talet

En känd ägare till Hjälmared på 1700-talet var häradshövding Lars Sundberg. Han köpte förutom Hjälmared ytterligare tre gårdar, Skämningared, Nordgården och Tvärhult. Dessutom anlade han tullmjölkvarn och sågverk och utverkade tillstånd att få upprätta krog på Hjälmareds ägor. Den herrnhutiska väckelserörelsen på 1730-40 –talen nådde också Hjälmared då Lars Sundbergs dotter Aletha var mycket berörd av den genom sin moster grevinnan Margaretha Stenbock på Stora Bjurum.

1800-talet

Kapellets klocka

Klockan som omnänts som ”Västergötlands sannolikt
vackraste vällingklocka”

År 1800 inköptes Hjälmared av överste Carl Ludvig Hård och året efter skaffade han en vällingklocka. Den är prydd med ornament och har följande inskription: ”Säteri rusthållet Hjelmared i Elfsborgs län. Af Carl L. Hård år 1801. Giuten af Johan Björkman i Götheborgh 1801”. Vid en lösöresaktion 1964 såldes klockan och hamnade i Småland men en ortsbo tog initiativ till en insamling för att köpa tillbaka klockan. Det lyckades att övertala köparen att sälja tillbaka klockan och den tjänstgör nu som kyrkklocka vid skolans kapell. År 1964 skrev Alingsås tidning:” Västergötlands sannolikt vackraste vällingklocka finns på Hjälmared i Alingsås landsförsamling. Klockan är försedd med ornamenter av olika slag och inskriptioner i hög relief.”

Häradshövding Bengt Wolter Hessle

Häradshövding Bengt Wolter Hessle

Efter att gården ägts av prosten Anders Sylvander, assessor Willners och J.C. Bäverman övergick äganderätten till J.C. Bävermans måg, häradshövding Bengt Wolter Hessle, år 1825. I mitten av 1800-talet nådde Hjälmared sin största areal, 11 gårdar, 19 torp och 4 soldattorp tillhörde Hjälmared.

1877 bildades Hjälmareds aktiebolag. Aktiekapitalet var 200 000 kr. Arealen var 2096 tunnland. Till Hjälmared hörde också tegelbruk, tullmjölkvarn och sågverk. Häradshövding Hessle har skrivit följande anteckning i gårdsprotokollet:

”År 1825 den 25 mars samma dag jag på Hjälmareds egendom hade bröllop med min älskade maka tllträdde jag Hjälmareds egendom som jag sedermera innehaft till nu. Den var högst förfallen till hus och jord med ett fattigt och utblottat gods. Med undantag av två flyglar, stallet och vagnboden äro alla husen på Hjälmared av mig uppförda jämte det jag uppfört kvarn och såg i Lygnared.”

I en annan samtida anteckning står det:

”Hjälmared är byggt med våningshus av sten, innehållade 14 boningsrum med tambur, kök, pigkammare och åtskilliga kontor, flyglar av trä samt nödiga ladugårds- och tjänstehjonsbyggnader, omgives av trädgård och drivhus och en av kanaler genomskuren park”.

Herrgården är uppförd på grunden av ett 1600- tals hus och de nedre delarna av källaren kanske är från 1500-talet. Efter B.W. Hessles död 1881 upplöstes aktiebolaget och de flesta utgårdarna såldes.

1900-talet

Anton och Svante Melin ägde Hjälmared 1901- 1913 och de tog emot sommargäster. Familjen Melin tyckte att de anställda söp för mycket och pastor Matteus ombads att verka bland de anställda.

Hjälmareds kapell byggdes på andra sidan vägen. Det tillhörde baptistfösamlingen. O.A. Setterberg blev ägare till Hjälmared 1913. Bankdirektör Bergström köpte gården 1917. Han genomförde en del förbättringar men det som han särskilt har blivit känd för handlar om hans behandling av torparna. I Elfsborgs läns tidning kunde man läsa under rubriken ”En öppen fråga till ägaren av Hjälmared” hur torparna hade blivit uppsagda och väntade på att nya kontrakt skulle upprättas med den nye ägaren men inget hade hänt. Torparna fick inget svar. En del torpare tvingades flytta och några torp revs ner. Redaktör Axel Agrell skrev då en artikel som han rubricerade ”Hur står det till på Hjälmared?” Därefter beskrevs hur åkrarna inte hade besåtts och torparna som hade levt där i generationer hade blivit vräkta. Länsstyrelsen gjorde en undersökning men fann allt i sin ordning. Redaktör Agrell gav sig emellertid inte utan tog kontakt med ordförandena i Hemsjö och Alingsås landsförsamlings livsmedelsnämnder för att ha vittnen med för att styrka sina påståenden. Detta resulterade i att Bergström ålades att vidta åtgärder för gårdens skötsel och att återupprätta torpen eller på annat sätt trygga livsmedelsförsörjningen på dem. Några torp återupprättades men andra var redan rivna.

Familjen Barchman med gäster bakom Kungsflygeln.

Familjen Barchman med gäster bakom Kungsflygeln.

1923 inköptes Hjälmared av grosshandlare Carl Barchman. Svea och Carl Barchman startade ett pensionat. Det var oftast fullbelagt. Det hände t.o.m. någon gång att fru Svea fick ligga i badkaret när allt var uthyrt. Maten var god och det berättas att som påskdekoration på bordet kunde det förekomma levande kycklingar under en kupa som stod lite på glänt.

Den ena flygeln hyrdes under några år ut till en familj från Göteborg. De tillbringade sommarlov, jullov och många andra helger på Hjälmared. År 1933 såldes säteriet till Napoleon Eklund men Carl Barchman behöll herrgården och flyglarna och parken och drev pensionatet vidare. Svea Barchman dog 1942 och då upphörde pensionatet.

Flyktingförläggning

Flyktingar från andra världskrigets Europa.

Flyktingar från andra världskrigets Europa på bron bakom Herrgården.

Herrgården ägdes 1945 av Solveig Edmar – dotter till Svea Barchman – och hyrdes av Statens utlänningskommission. Man drev där med hjälp av RESO(Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation) en flyktingförläggning. Förläggningen öppnades i januari 1945 för att ta emot baltiska fångar. När dessa skickades vidare tog man emot en del flyktingar som räddats av Röda korset genom Folke Bernadottes vita bussar eller UNRRA: s (United Nations Relief and Rehabilitation Administration) försorg och som endast skulle få en tillfällig vistelse här och sedan återvända till. sitt land igen. Flyktingarna kom från olika länder exempelvis Grekland, Jugoslavien, Holland och Ungern. Lägret stängdes den 25 juni 1946. Alva Hultstrand köpte Hjälmared 1948 och drev ett konvalesenthem under några år.

År 1951 såldes Hjälmared till Västergötlands Evangelisk Lutherska Kretsförenings Ungdomsavdelning, till barn- och ungdomsläger, bibelveckor och konfirmationskurser. Ny ägare 1962 blev Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Kretsförening i Västergötland och Bohuslän. 1965 köptes Hjälmared av Hjälmareds Folkhögskoleförening, som fortsatt äger Hjälmared.


Historien fortsätter – Hjälmared blir folkhögskola Om Hjälmared

image_print